Chapter 33

           

           VronskyforthefirsttimeexperiencedafeelingofangeragainstAnna,almostahatredforherwillfullyrefusingtounderstandherownposition.Thisfeelingwasaggravatedbyhisbeingunabletotellherplainlythecauseofhisanger.Ifhehadtoldherdirectlywhathewasthinking,hewouldhavesaid:

           “Inthatdress,withaprincessonlytoowellknowntoeveryone,toshowyourselfatthetheaterisequivalentnotmerelytoacknowledgingyourpositionasafallenwoman,butisflingingdownachallengetosociety,thatistosay,cuttingyourselfofffromitforever.”

           Hecouldnotsaythattoher.“Buthowcanshefailtoseeit,andwhatisgoingoninher?”hesaidtohimself.Hefeltatthesametimethathisrespectforherwasdiminishedwhilehissenseofherbeautywasintensified.

           Hewentbackscowlingtohisrooms,andsittingdownbesideYashvin,who,withhislonglegsstretchedoutonachair,wasdrinkingbrandyandseltzerwater,heorderedaglassofthesameforhimself.

           “YouweretalkingofLankovsky’sPowerful.That’safinehorse,andIwouldadviseyoutobuyhim,”saidYashvin,glancingathiscomrade’sgloomyface.“Hishind-quartersaren’tquitefirst-rate,butthelegsandheadonecouldn’twishforanythingbetter.”

           “IthinkIwilltakehim,”answeredVronsky.

           Theirconversationabouthorsesinterestedhim,buthedidnotforaninstantforgetAnna,andcouldnothelplisteningtothesoundofstepsinthecorridorandlookingattheclockonthechimneypiece.

           “AnnaArkadyevnagaveorderstoannouncethatshehasgonetothetheater.

Зміст книги
Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 923 з 1375