Война и мир

Chapter 10

           HermaternalinstincttoldherthatNatáshahadtoomuchofsomething,andthatbecauseofthisshewouldnotbehappy.BeforeNatáshahadfinishedsinging,fourteen-year-oldPétyarushedindelightedly,tosaythatsomemummershadarrived.

           Natáshastoppedabruptly.

           “Idiot!”shescreamedatherbrotherand,runningtoachair,threwherselfonit,sobbingsoviolentlythatshecouldnotstopforalongtime.

           “It’snothing,Mamma,reallyit’snothing;onlyPétyastartledme,”shesaid,tryingtosmile,buthertearsstillflowedandsobsstillchokedher.

           Themummers(someofthehouseserfs)dressedupasbears,Turks,innkeepers,andladies—frighteningandfunny—bringinginwiththemthecoldfromoutsideandafeelingofgaiety,crowded,atfirsttimidly,intotheanteroom,thenhidingbehindoneanothertheypushedintotheballroomwhere,shylyatfirstandthenmoreandmoremerrilyandheartily,theystartedsinging,dancing,andplayingChristmasgames.Thecountess,whenshehadidentifiedthemandlaughedattheircostumes,wentintothedrawingroom.Thecountsatintheballroom,smilingradiantlyandapplaudingtheplayers.Theyoungpeoplehaddisappeared.

           Halfanhourlaterthereappearedamongtheothermummersintheballroomanoldladyinahoopedskirt—thiswasNicholas.ATurkishgirlwasPétya.AclownwasDimmler.AnhussarwasNatásha,andaCircassianwasSónyawithburnt-corkmustacheandeyebrows.

Содержание книги
Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 951 из 2250