Лавка древностей

Chapter 44

           

           Whensheawokeagain,broaddaywasshiningthroughtheloftyopeningsinthewalls,and,stealinginslantingraysbutmidwaydown,seemedtomakethebuildingdarkerthanithadbeenatnight.Theclangandtumultwerestillgoingon,andtheremorselessfireswereburningfiercelyasbefore;forfewchangesofnightanddaybroughtrestorquietthere.

           Herfriendpartedhisbreakfast—ascantymessofcoffeeandsomecoarsebread—withthechildandhergrandfather,andinquiredwhithertheyweregoing.Shetoldhimthattheysoughtsomedistantcountryplaceremotefromtownsorevenothervillages,andwithafalteringtongueinquiredwhatroadtheywoulddobesttotake.

           ‘Iknowlittleofthecountry,’hesaid,shakinghishead,‘forsuchasI,passallourlivesbeforeourfurnacedoors,andseldomgoforthtobreathe.Buttherearesuchplacesyonder.’

           ‘Andfarfromhere?’saidNell.

           ‘Ayesurely.Howcouldtheybenearus,andbegreenandfresh?Theroadlies,too,throughmilesandmiles,alllightedupbyfireslikeours—astrangeblackroad,andonethatwouldfrightenyoubynight.’

           ‘Wearehereandmustgoon,’saidthechildboldly;forshesawthattheoldmanlistenedwithanxiousearstothisaccount.

           ‘Roughpeople—pathsnevermadeforlittlefeetlikeyours—adismalblightedway—istherenoturningback,mychild?’

           ‘Thereisnone,’criedNell,pressingforward.‘Ifyoucandirectus,do.Ifnot,praydonotseektoturnusfromourpurpose

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 502 из 836