Американская трагедия

Chapter 32

           Thewayofthetransgressor.Andsoitwashandedtohimatthecloseofalatefallday—afteralonganddrearysummerhadpassed(soonayearsincehehadenteredhere).Andhetakingit.Andalthoughitwastypewrittenwithnodatenorplaceontheenvelope,whichwaspostmarkedNewYork—yetsensingsomehowthatitmightbefromher.Andgrowingdecidedlynervous—somuchsothathishandtrembledslightly.Andthenreading—overandoverandover—duringmanydaysthereafter:"Clyde—Thisissothatyouwillnotthinkthatsomeoneoncedeartoyouhasutterlyforgottenyou.Shehassufferedmuch,too.Andthoughshecanneverunderstandhowyoucouldhavedoneasyoudid,still,evennow,althoughsheisnevertoseeyouagain,sheisnotwithoutsorrowandsympathyandwishesyoufreedomandhappiness."

           Butnosignature—notraceofherownhandwriting.Shewasafraidtosignhernameandshewastooremotefromhiminhermoodnowtolethimknowwhereshewas.NewYork!Butitmighthavebeensenttherefromanywheretomail.Andshewouldnotlethimknow—wouldneverlethimknow—eventhoughhediedherelater,aswellhemight.Hislasthope—thelasttraceofhisdreamvanished.Forever!Itwasatthatmoment,aswhennightatlastfallsuponthefaintestremaininggleamofduskinthewest.Adim,weakeningtingeofpink—andthenthedark.

           Heseatedhimselfonhiscot.Thewretchedstripesofhisuniformandhisgrayfeltshoestookhiseye.Afelon.Thesestripes.Theseshoes.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 1391 из 1435