Крихітка Дорріт

Chapter 14. Little Dorrit’s Party

           Thebrown,gravegentleman,whosmiledsopleasantly,whowassofrankandconsiderateinhismanner,andyetinwhoseearnestnesstherewassomethingthatremindedherofhismother,withthegreatdifferencethatshewasearnestinasperityandheingentleness.NowheregardedherwiththatattentiveandinquiringlookbeforewhichLittleDorrit’seyeshadalwaysfallen,andbeforewhichtheyfellstill.

           ‘Mypoorchild!Hereatmidnight?’

           ‘IsaidLittleDorrit,sir,onpurposetoprepareyou.Iknewyoumustbeverymuchsurprised.’

           ‘Areyoualone?’

           ‘Nosir,IhavegotMaggywithme.’

           Consideringherentrancesufficientlypreparedforbythismentionofhername,Maggyappearedfromthelandingoutside,onthebroadgrin.Sheinstantlysuppressedthatmanifestation,however,andbecamefixedlysolemn.

           ‘AndIhavenofire,’saidClennam.‘Andyouare—’Hewasgoingtosaysolightlyclad,butstoppedhimselfinwhatwouldhavebeenareferencetoherpoverty,sayinginstead,‘Anditissocold.’

           Puttingthechairfromwhichhehadrisennearertothegrate,hemadehersitdowninit;andhurriedlybringingwoodandcoal,heapedthemtogetherandgotablaze.

           ‘Yourfootislikemarble,mychild;’hehadhappenedtotouchit,whilestoopingononekneeathisworkofkindlingthefire;‘putitnearerthewarmth.’LittleDorritthankedhimhastily.Itwasquitewarm,itwasverywarm!Itsmoteuponhishearttofeelthatshehidherthin,wornshoe.

           LittleDorritwasnotashamedofherpoorshoes.Heknewherstory,anditwasnotthat.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 255 з 1266