Аня із Зелених Мезонінів

Chapter XXXVIII. The Bend in the road

           Blessmyheart!WhatdoesallthatwinkingandblinkingattheBarrygablemean?”

           “Dianaissignalingformetogoover,”laughedAnne.“Youknowwekeepuptheoldcustom.ExcusemewhileIrunoverandseewhatshewants.”

           Annerandownthecloverslopelikeadeer,anddisappearedinthefirryshadowsoftheHauntedWood.Mrs.Lyndelookedafterherindulgently.

           “There’sagooddealofthechildaboutheryetinsomeways.”

           “There’sagooddealmoreofthewomanaboutherinothers,”retortedMarilla,withamomentaryreturnofheroldcrispness.

           ButcrispnesswasnolongerMarilla’sdistinguishingcharacteristic.AsMrs.LyndetoldherThomasthatnight.

           “MarillaCuthberthasgotmellow.That’swhat.”

           AnnewenttothelittleAvonleagraveyardthenexteveningtoputfreshflowersonMatthew’sgraveandwatertheScotchrosebush.Shelingeredthereuntildusk,likingthepeaceandcalmofthelittleplace,withitspoplarswhoserustlewaslikelow,friendlyspeech,anditswhisperinggrassesgrowingatwillamongthegraves.WhenshefinallyleftitandwalkeddownthelonghillthatslopedtotheLakeofShiningWatersitwaspastsunsetandallAvonlealaybeforeherinadreamlikeafterlight—“ahauntofancientpeace.”Therewasafreshnessintheairasofawindthathadblownoverhoney-sweetfieldsofclover.Homelightstwinkledouthereandthereamongthehomesteadtrees.Beyondlaythesea,mistyandpurple,withitshaunting,unceasingmurmur.Thewestwasagloryofsoftmingledhues,andthepondreflectedthemallinstillsoftershadings.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 374 з 376