Чорний красень

21 The Parting

           GingerandIbroughtthecarriageuptothehalldoorforthelasttime.Theservantsbroughtoutcushionsandrugsandmanyotherthings;andwhenallwerearrangedmastercamedownthestepscarryingthemistressinhisarms(Iwasonthesidenexttothehouse,andcouldseeallthatwenton);heplacedhercarefullyinthecarriage,whilethehouseservantsstoodroundcrying.

           “Good-by,again,”hesaid;“weshallnotforgetanyofyou,”andhegotin.“Driveon,John.”

           Joejumpedup,andwetrottedslowlythroughtheparkandthroughthevillage,wherethepeoplewerestandingattheirdoorstohavealastlookandtosay,“Godblessthem.”

           WhenwereachedtherailwaystationIthinkmistresswalkedfromthecarriagetothewaiting-room.Iheardhersayinherownsweetvoice,“Good-by,John.Godblessyou.”Ifeltthereintwitch,butJohnmadenoanswer;perhapshecouldnotspeak.AssoonasJoehadtakenthethingsoutofthecarriageJohncalledhimtostandbythehorses,whilehewentontheplatform.PoorJoe!hestoodcloseuptoourheadstohidehistears.Verysoonthetraincamepuffingupintothestation;thentwoorthreeminutes,andthedoorswereslammedto,theguardwhistled,andthetrainglidedaway,leavingbehinditonlycloudsofwhitesmokeandsomeveryheavyhearts.

           WhenitwasquiteoutofsightJohncameback.

           “Weshallneverseeheragain,”hesaid—“never.”Hetookthereins,mountedthebox,andwithJoedroveslowlyhome;butitwasnotourhomenow.

           

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 87 з 217