Chapter LVI

           

           Thentwoyearsmorewentby,orperhapsthree,fortimepassesimperceptiblyinTahiti,anditishardtokeepcountofit;butatlastamessagewasbroughttoDr.CoutrasthatStricklandwasdying.AtahadwaylaidthecartthattookthemailintoPapeete,andbesoughtthemanwhodroveittogoatoncetothedoctor.Butthedoctorwasoutwhenthesummonscame,anditwaseveningwhenhereceivedit.Itwasimpossibletostartatsolateanhour,andsoitwasnottillnextdaysoonafterdawnthathesetout.HearrivedatTaravao,andforthelasttimetrampedthesevenkilometresthatledtoAta’shouse.Thepathwasovergrown,anditwasclearthatforyearsnowithadremainedallbutuntrodden.Itwasnoteasytofindtheway.Sometimeshehadtostumblealongthebedofthestream,andsometimeshehadtopushthroughshrubs,denseandthorny;oftenhewasobligedtoclimboverrocksinordertoavoidthehornet-neststhathungonthetreesoverhishead.Thesilencewasintense.

           Itwaswithasighofreliefthatatlasthecameuponthelittleunpaintedhouse,extraordinarilybedragglednow,andunkempt;butheretoowasthesameintolerablesilence.Hewalkedup,andalittleboy,playingunconcernedlyinthesunshine,startedathisapproachandfledquicklyaway:tohimthestrangerwastheenemy.Dr.Coutrashadasensethatthechildwasstealthilywatchinghimfrombehindatree.Thedoorwaswideopen.Hecalledout,butnooneanswered.Hesteppedin.Heknockedatadoor,butagaintherewasnoanswer.Heturnedthehandleandentered.Thestenchthatassailedhimturnedhimhorriblysick.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 268 з 284