Преступление и наказание

Chapter 7

           Inoneinstanthehadwhiskedinattheopendoorandhiddenbehindthewallandonlyinthenickoftime;theyhadalreadyreachedthelanding.Thentheyturnedandwentonuptothefourthfloor,talkingloudly.Hewaited,wentoutontiptoeandrandownthestairs.

           Noonewasonthestairs,norinthegateway.Hepassedquicklythroughthegatewayandturnedtotheleftinthestreet.

           Heknew,heknewperfectlywellthatatthatmomenttheywereattheflat,thattheyweregreatlyastonishedatfindingitunlocked,asthedoorhadjustbeenfastened,thatbynowtheywerelookingatthebodies,thatbeforeanotherminutehadpassedtheywouldguessandcompletelyrealisethatthemurdererhadjustbeenthere,andhadsucceededinhidingsomewhere,slippingbythemandescaping.Theywouldguessmostlikelythathehadbeenintheemptyflat,whiletheyweregoingupstairs.Andmeanwhilehedarednotquickenhispacemuch,thoughthenextturningwasstillnearlyahundredyardsaway.“Shouldheslipthroughsomegatewayandwaitsomewhereinanunknownstreet?No,hopeless!Shouldheflingawaytheaxe?Shouldhetakeacab?Hopeless,hopeless!”

           Atlasthereachedtheturning.Heturneddownitmoredeadthanalive.Herehewashalfwaytosafety,andheunderstoodit;itwaslessriskybecausetherewasagreatcrowdofpeople,andhewaslostinitlikeagrainofsand.Butallhehadsufferedhadsoweakenedhimthathecouldscarcelymove.Perspirationrandownhimindrops,hisneckwasallwet.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 132 из 778