Унесенные ветром

Chapter 34

           Hisfacewaswhiteunderitstan,hiseyeshardandanxiousasheliftedhercompletelyoffherfeet,swungherupagainsthischestandsatdowninthechair,holdingherwrithinginhislap.

           "Darling,forGod’ssake!Stop!Hush!Don’tyell.They’llbeinhereinaminuteifyoudo.Docalmyourself.DoyouwanttheYankeestoseeyoulikethis?"

           Shewasbeyondcaringwhosawher,beyondanythingexceptafierydesiretokillhim,butdizzinesswassweepingher.Shecouldnotbreathe;hewaschokingher;herstayswerelikeaswiftlycompressingbandofiron;hisarmsabouthermadehershakewithhelplesshateandfury.Thenhisvoicebecamethinanddimandhisfaceaboveherswirledinasickeningmistwhichbecameheavierandheavieruntilshenolongersawhimoranythingelse.

           Whenshemadefeebleswimmingmotionstocomebacktoconsciousness,shewastiredtoherbones,weak,bewildered.Shewaslyingbackinthechair,herbonnetoff,Rhettwasslappingherwrist,hisblackeyessearchingherfaceanxiously.Theniceyoungcaptainwastryingtopouraglassofbrandyintohermouthandhadspilleditdownherneck.Theotherofficershoveredhelplesslyabout,whisperingandwavingtheirhands.

           "I—guessImusthavefainted,"shesaid,andhervoicesoundedsofarawayitfrightenedher.

           "Drinkthis,"saidRhett,takingtheglassandpushingitagainstherlips.Nowsherememberedandglaredfeeblyathimbutshewastootiredforanger.

           "Please,formysake."

           Shegulpedandchokedandbegancoughingbuthepushedittohermouthagain.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 841 из 1537