Унесенные ветром

Chapter 8

           TheyknewwhatwasdecorousbehaviorandwhatwasnotandtheyneverfailedtomaketheiropinionsknownMrs.Merriwetheratthetopofhervoice,Mrs.Elsinginanelegantdie-awaydrawlandMrs.Whitinginadistressedwhisperwhichshowedhowmuchshehatedtospeakofsuchthings.ThesethreeladiesdislikedanddistrustedoneanotherasheartilyastheFirstTriumvirateofRome,andtheirclosealliancewasprobablyforthesamereason.

           "ItoldPittyIhadtohaveyouinmyhospital,"calledMrs.Merriweather,smiling."Don’tyougopromisingMrs.MeadeorMrs.Whiting!"

           "Iwon’t,"saidScarlett,havingnoideawhatMrs.Merriwetherwastalkingaboutbutfeelingaglowofwarmthatbeingwelcomedandwanted."Ihopetoseeyouagainsoon."

           Thecarriageploweditswayfartherandhaltedforamomenttopermittwoladieswithbasketsofbandagesontheirarmstopickprecariouspassagesacrossthesloppystreetonsteppingstones.Atthesamemoment,Scarlett’seyewascaughtbyafigureonthesidewalkinabrightlycoloreddresstoobrightforstreetwearcoveredbyaPaisleyshawlwithfringestotheheels.Turningshesawatallhandsomewomanwithaboldfaceandamassofredhair,tooredtobetrue.Itwasthefirsttimeshehadeverseenanywomanwhosheknewforcertainhad"donesomethingtoherhair"andshewatchedher,fascinated.

           "UnclePeter,whoisthat?"shewhispered.

           "Ahdoanknow."

           "Youdo,too.Icantell.Whoisshe?"

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 190 из 1537