Унесенные ветром

Chapter 39

           Sometimesatnightwhenhelayawake,wonderinghowhismotherwasgoingtogetthatoperationandhowpoordeadJoe’slittleboywasgoingtogetaneducationandhowhewasgoingtogetmoneyforanothermule,hewishedthewarwasstillgoingon,wishedithadgoneonforever.Theydidn’tknowtheirluckthen.Therewasalwayssomethingtoeatinthearmy,evenifitwasjustcornbread,alwayssomebodytogiveordersandnoneofthistorturingsenseoffacingproblemsthatcouldn’tbesolvednothingtobotheraboutinthearmyexceptgettingkilled.AndthentherewasDimityMunroe.Alexwantedtomarryherandheknewhecouldn’twhensomanywerealreadylookingtohimforsupport.Hehadlovedherforsolongandnowtheroseswerefadingfromhercheeksandthejoyfromhereyes.IfonlyTonyhadn’thadtorunawaytoTexas.Anothermanontheplacewouldmakeallthedifferenceintheworld.Hislovablebad-temperedlittlebrother,pennilesssomewhereintheWest.Yes,theyhadallchanged.Andwhynot?Hesighedheavily.

           "Ihaven’tthankedyouforwhatyouandFrankdidforTony,"hesaid."Itwasyouwhohelpedhimgetaway,wasn’tit?Itwasfineofyou.IheardinaroundaboutwaythathewassafeinTexas.IwasafraidtowriteandaskyoubutdidyouorFranklendhimanymoney?Iwanttorepay—"

           "Oh,Alex,pleasehush!Notnow!"criedScarlett.Foronce,moneymeantnothingtoher.

           Alexwassilentforamoment.

           "I’llgetWillforyou,"hesaid,"andwe’llallbeovertomorrowforthefuneral."

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 1008 из 1537