Ярмарок марнославства

The Old Piano

           IntheirlongacquaintanceshipandintimacytheycouldnotrecallaharshwordthathadbeenutteredbyAmeliaShehadbeenallsweetnessandkindness,alwaysthankful,alwaysgentle,evenwhenMrs.Clapplostherowntemperandpressedfortherent.Whenthekindcreaturewasgoingawayforgoodandall,thelandladyreproachedherselfbitterlyforeverhavingusedaroughexpressiontoherhowshewept,astheystuckupwithwafersonthewindow,apapernotifyingthatthelittleroomssolongoccupiedweretolet!Theyneverwouldhavesuchlodgersagain,thatwasquiteclear.After-lifeprovedthetruthofthismelancholyprophecy,andMrs.Clapprevengedherselfforthedeteriorationofmankindbylevyingthemostsavagecontributionsuponthetea-caddiesandlegsofmuttonofherlocataires.Mostofthemscoldedandgrumbled;someofthemdidnotpay;noneofthemstayed.Thelandladymightwellregretthoseold,oldfriends,whohadlefther.

           AsforMissMary,hersorrowatAmelia’sdeparturewassuchasIshallnotattempttodepict.Fromchildhoodupwardsshehadbeenwithherdailyandhadattachedherselfsopassionatelytothatdeargoodladythatwhenthegrandbarouchecametocarryheroffintosplendour,shefaintedinthearmsofherfriend,whowasindeedscarcelylessaffectedthanthegood-naturedgirl.Amelialovedherlikeadaughter.Duringelevenyearsthegirlhadbeenherconstantfriendandassociate.Theseparationwasaverypainfuloneindeedtoher.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 1052 з 1227