Аня з Авонлеї

XIII. A Golden Picnic

           It’sawonderMarillanevertoldyouaboutit,Anne.Tobesure,ithappenedthirtyyearsagoandeverybodyhasforgotten.”

           “Well,ifthere’sastorywemusthaveit,”saidAnne.“Let’ssitrightdownhereamongthenarcissiandDianawilltellit.Why,girls,therearehundredsofthem...they’vespreadovereverything.Itlooksasifthegardenwerecarpetedwithmoonshineandsunshinecombined.Thisisadiscoveryworthmaking.TothinkthatI’velivedwithinamileofthisplaceforsixyearsandhaveneverseenitbefore!Now,Diana.”

           “Longago,”beganDiana,“thisfarmbelongedtooldMr.DavidGray.Hedidn’tliveonit...helivedwhereSilasSloanelivesnow.Hehadoneson,Jordan,andhewentuptoBostononewintertoworkandwhilehewastherehefellinlovewithagirlnamedHesterMurray.Shewasworkinginastoreandshehatedit.She’dbeenbroughtupinthecountryandshealwayswantedtogetback.WhenJordanaskedhertomarryhimshesaidshewouldifhe’dtakeherawaytosomequietspotwhereshe’dseenothingbutfieldsandtrees.SohebroughthertoAvonlea.Mrs.LyndesaidhewastakingafearfulriskinmarryingaYankee,andit’scertainthatHesterwasverydelicateandaverypoorhousekeeper;butmothersaysshewasveryprettyandsweetandJordanjustworshippedthegroundshewalkedon.Well,Mr.GraygaveJordanthisfarmandhebuiltalittlehousebackhereandJordanandHesterlivedinitforfouryears.SheneverwentoutmuchandhardlyanybodywenttoseeherexceptmotherandMrs.Lynde.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 122 з 326