Літо

XII

           MissHatchard,palewithfatigueandexcitement,thankedheryoungassistants,andstoodintheporch,leaningonhercrutchesandwavingafarewellasshewatchedthemtroopawaydownthestreet.

           Charityhadslippedoffamongthefirst;butatthegatesheheardAllyHawescallingafterher,andreluctantlyturned.

           “Willyoucomeovernowandtryonyourdress?”Allyasked,lookingatherwithwistfuladmiration.“Iwanttobesurethesleevesdon’truckupthesameastheydidyesterday.”

           Charitygazedatherwithdazzledeyes.“Oh,it’slovely,”shesaid,andhastenedawaywithoutlisteningtoAlly’sprotest.Shewantedherdresstobeasprettyastheothergirls’—wantedit,infact,tooutshinetherest,sinceshewastotakepartinthe“exercises”—butshehadnotimejustthentofixhermindonsuchmatters....

           Shespedupthestreettothelibrary,ofwhichshehadthekeyaboutherneck.Fromthepassageatthebackshedraggedforthabicycle,andguidedittotheedgeofthestreet.Shelookedabouttoseeifanyofthegirlswereapproaching;buttheyhaddriftedawaytogethertowardtheTownHall,andshesprangintothesaddleandturnedtowardtheCrestonroad.TherewasanalmostcontinualdescenttoCreston,andwithherfeetagainstthepedalsshefloatedthroughthestilleveningairlikeoneofthehawksshehadoftenwatchedslantingdownwardonmotionlesswings.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 127 з 211