По цей бік раю

Young Irony

           Theironyofitisthatifhehadcaredmoreforthepoemthanfortheladythesonnetwouldbeonlyobvious,imitativerhetoricandnoonewouldeverhavereaditaftertwentyyears....

           ThiswasthelastnightAmoryeversawEleanor.Hewasleavinginthemorningandtheyhadagreedtotakealongfarewelltrotbythecoldmoonlight.Shewantedtotalk,shesaidperhapsthelasttimeinherlifethatshecouldberational(shemeantposewithcomfort).Sotheyhadturnedintothewoodsandrodeforhalfanhourwithscarcelyaword,exceptwhenshewhispered"Damn!"atabothersomebranchwhispereditasnoothergirlwaseverabletowhisperit.ThentheystartedupHarper’sHill,walkingtheirtiredhorses.

           "GoodLord!It’squiethere!"whisperedEleanor;"muchmorelonesomethanthewoods."

           "Ihatewoods,"Amorysaid,shuddering."Anykindoffoliageorunderbrushatnight.Outhereit’ssobroadandeasyonthespirit."

           "Thelongslopeofalonghill."

           "Andthecoldmoonrollingmoonlightdownit."

           "Andtheeandme,lastandmostimportant."

           Itwasquietthatnightthestraightroadtheyfolloweduptotheedgeofthecliffknewfewfootstepsatanytime.Onlyanoccasionalnegrocabin,silver-grayintherock-ribbedmoonlight,brokethelonglineofbareground;behindlaytheblackedgeofthewoodslikeadarkfrostingonwhitecake,andaheadthesharp,highhorizon.Itwasmuchcoldersocoldthatitsettledonthemanddroveallthewarmnightsfromtheirminds.

           "Theendofsummer,"saidEleanorsoftly.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 265 з 320