Похищенный

Chapter 21

           Alanwasadvertisedas“asmall,pock-marked,activemanofthirty-fiveorthereby,dressedinafeatheredhat,aFrenchside-coatofbluewithsilverbuttons,andlaceagreatdealtarnished,aredwaistcoatandbreechesofblack,shag;”andIas“atallstrongladofabouteighteen,wearinganoldbluecoat,veryragged,anoldHighlandbonnet,alonghomespunwaistcoat,bluebreeches;hislegsbare,low-countryshoes,wantingthetoes;speakslikeaLowlander,andhasnobeard.”

           Alanwaswellenoughpleasedtoseehisfinerysofullyrememberedandsetdown;onlywhenhecametothewordtarnish,helookeduponhislacelikeonealittlemortified.Asformyself,IthoughtIcutamiserablefigureinthebill;andyetwaswellenoughpleasedtoo,forsinceIhadchangedtheserags,thedescriptionhadceasedtobeadangerandbecomeasourceofsafety.

           “Alan,”saidI,“youshouldchangeyourclothes.”

           “Na,troth!”saidAlan,“Ihavenaeothers.AfinesightIwouldbe,ifIwentbacktoFranceinabonnet!”

           Thisputasecondreflectioninmymind:thatifIweretoseparatefromAlanandhistell-taleclothesIshouldbesafeagainstarrest,andmightgoopenlyaboutmybusiness.Norwasthisall;forsupposeIwasarrestedwhenIwasalone,therewaslittleagainstme;butsupposeIwastakenincompanywiththereputedmurderer,mycasewouldbegintobegrave.Forgenerosity’ssakeIdarenotspeakmyminduponthishead;butIthoughtofitnonetheless.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 194 из 291