Заборонений ліс

XX. The Judgment

           Hefollowedlikeanobedienthound,withouttheneedofDavid’sgrasponhisarm.Oftenhestumbled,andoncehefellintothedellofaburnandhadtobeliftedout,buthemadenoattemptatresistanceorescape.Hewalkedandsometimesran,crouchingalmostdouble,andashewenthemadelittlemoaningnoiseswhichmighthavebeenprayers.

           Thewindwaswildinthetree-tops,andrushingdowntheaislesandcorriesofthehillsidemadeasoundwhichwasnowlikeagreatorganandnowlikemuffleddrums.Highertheymountedtilltheyreachedabroadshelfofmorelevelground,wherethecovertwasthickandthespeedslow....Andthen,almostbeforehewasawareofit,Davidfoundhimselflookingatanopenspacewithadarkstoneinthemidstofit.

           Themoonlightwasfaint,butthegladewasclearinitsoutlines,apatchofgreyturfinaringofinkyshadow.Thealtarwasnolongerwhiteasinthesummermidnight,butdarkwiththedrenchingwinterrains.Ableak,soddenplaceitnowappearedtoDavid,atrivialplace,nomorethanacommonhoweinawood.

           Buttheotherseemedtolookonitwithdifferenteyes.Whenhesawthestonehegaveoneshrillcryofterrorandcollapsedontheground,buryinghisfaceinthemossasiftoshutoutthesight.Davidseizedhimanddraggedhimforwardtillhelaybythealtar,andallthewhilehisscreamsrosepiercinglyabovethewind.

           "Thereisnoneedforconfession,"theministersaid."Youhavebetrayedyourself....NowIknowwiththeuttermostcertaintythatitwasyouIsawhereatBeltaneandatLammas.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 367 з 389