Веснянки

Chapter VI

           ThensheturnedandstaredatFrecklesasshehadathishandiwork.

           “Whatareyouplanningtobe?”sheaskedwonderingly.

           “WhateverMr.McLeanwantsmeto,”hereplied.

           “Whatdoyoudomost?”sheasked.

           “Watchmelines.”

           “Idon’tmeanwork!”

           “Oh,inmesparetimeIkeepmeroomandstudyinmebooks.”

           “Doyouworkontheroomorthebooksmost?”

           “Ontheroomonlywhatittakestokeepitup,andtherestofthetimeonmebooks.”

           TheAngelstudiedhimclosely.“Well,maybeyouaregoingtobeagreatscholar,”shesaid,“butyoudon’tlookit.Yourfaceisn’trightforthat,butit’sgotsomethingbiginit—somethingreallygreat.Imustfindoutwhatitisandthenyoumustworkonit.Yourfatherisexpectingyoutodosomething.Onecantellbythewayhetalks.Youshouldbeginrightaway.You’vewastedtoomuchtimealready.”

           PoorFreckleshunghishead.Heneverhadwastedanhourinhislife.Thereneverhadbeenonethatwashistowaste.

           TheAngel,studyinghimintently,readthethoughtinhisface.“Oh,Idon’tmeanthat!”shecried,withthefrankdismayofsixteen.“Ofcourse,you’renotlazy!Nooneeverwouldthinkthatfromyourappearance.It’sthisImean:thereissomethingfine,strong,andfullofpowerinyourface.Thereissomethingyouaretodointhisworld,andnomatterhowyouworkatalltheseotherthings,orhowsuccessfullyyoudothem,itisallwasteduntilyoufindtheONETHINGthatyoucandobest.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 104 з 295