Таємничий сад

XXVII. In The Garden

           Bythenextnighthehadopenedthedoorswidetohisdarkthoughtsandtheyhadcometroopingandrushingback.Heleftthevalleyandwentonhiswanderingwayagain.But,strangeasitseemedtohim,therewereminutes—sometimeshalf-hours—when,withouthisknowingwhy,theblackburdenseemedtoliftitselfagainandheknewhewasalivingmanandnotadeadone.Slowly—slowly—fornoreasonthatheknewof—hewas“comingalive”withthegarden.

           AsthegoldensummerchangedintothedeepgoldenautumnhewenttotheLakeofComo.Therehefoundthelovelinessofadream.Hespenthisdaysuponthecrystalbluenessofthelakeorhewalkedbackintothesoftthickverdureofthehillsandtrampeduntilhewastiredsothathemightsleep.Butbythistimehehadbeguntosleepbetter,heknew,andhisdreamshadceasedtobeaterrortohim.

           “Perhaps,”hethought,“mybodyisgrowingstronger.”

           Itwasgrowingstrongerbut—becauseoftherarepeacefulhourswhenhisthoughtswerechanged—hissoulwasslowlygrowingstronger,too.HebegantothinkofMisselthwaiteandwonderifheshouldnotgohome.Nowandthenhewonderedvaguelyabouthisboyandaskedhimselfwhatheshouldfeelwhenhewentandstoodbythecarvedfour-postedbedagainandlookeddownatthesharplychiseledivory-whitefacewhileitsleptand,theblacklashesrimmedsostartlinglytheclose-shuteyes.Heshrankfromit.

           Onemarvelofadayhehadwalkedsofarthatwhenhereturnedthemoonwashighandfullandalltheworldwaspurpleshadowandsilver.

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 276 з 290