Таємничий сад

XXI. Ben Weatherstaff

           Hisangerandinsultedpridemadehimforgeteverythingbutthisonemomentandfilledhimwithapowerhehadneverknownbefore,analmostunnaturalstrength.

           “Comehere!”heshoutedtoDickon,andheactuallybegantotearthecoveringsoffhislowerlimbsanddisentanglehimself.“Comehere!Comehere!Thisminute!”

           Dickonwasbyhissideinasecond.Marycaughtherbreathinashortgaspandfeltherselfturnpale.

           “Hecandoit!Hecandoit!Hecandoit!Hecan!”shegabbledovertoherselfunderherbreathasfastasevershecould.

           Therewasabrieffiercescramble,therugsweretossedontheground,DickonheldColin’sarm,thethinlegswereout,thethinfeetwereonthegrass.Colinwasstandingupright—upright—asstraightasanarrowandlookingstrangelytall—hisheadthrownbackandhisstrangeeyesflashinglightning.

           “Lookatme!”heflungupatBenWeatherstaff.“Justlookatme—you!Justlookatme!”

           “He’sasstraightasIam!”criedDickon.“He’sasstraightasanyladi’Yorkshire!”

           WhatBenWeatherstaffdidMarythoughtqueerbeyondmeasure.Hechokedandgulpedandsuddenlytearsrandownhisweather-wrinkledcheeksashestruckhisoldhandstogether.

           “Eh!”heburstforth,“th’liesfolktells!Tha’rtasthinasalathan’aswhiteasawraith,butthere’snotaknobonthee.Tha’ltmakeamonyet.Godblessthee!”

           DickonheldColin’sarmstronglybuttheboyhadnotbeguntofalter.HestoodstraighterandstraighterandlookedBenWeatherstaffintheface.

           “I’myourmaster,”hesaid,“whenmyfatherisaway

Налаштування
Фон сторінки
Розмір шрифту
Міжрядковий інтервал
Фразові дієслова
Показати / Приховати меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Сторінка 215 з 290