Поллианна

Dr. Chilton

           "Andyoudidn’tbreakbutone. Youcanbeglad‘twasn’ttwo." Pollyannawaswarmingtohertask. 

           "Ofcourse! Sofortunate,"sniffedtheman,withupliftedeyebrows; "lookingatitfromthatstandpoint,IsupposeImightbegladIwasn’tacentipedeanddidn’tbreakfifty!" 

           Pollyannachuckled. 

           "Oh,that’sthebestyet,"shecrowed. "Iknowwhatacentipedeis; they’vegotlotsoflegs. Andyoucanbeglad" 

           "Oh,ofcourse,"interruptedtheman,sharply,alltheoldbitternesscomingbacktohisvoice; "Icanbeglad,too,foralltherest,Isupposethenurse,andthedoctor,andthatconfoundedwomaninthekitchen!" 

           "Why,yes,sironlythinkhowbad‘twouldbeifyouDIDN’Thavethem!" 

           "Well,Ieh?"hedemandedsharply. 

           "Why,Isay,onlythinkhowbaditwouldbeifyoudidn’thave‘emandyoulyingherelikethis!" 

           "Asifthatwasn’ttheverythingthatwasatthebottomofthewholematter,"retortedtheman,testily,"becauseIamlyingherelikethis! AndyetyouexpectmetosayI’mgladbecauseofafoolwomanwhodisarrangesthewholehouseandcallsit‘regulating,’andamanwhoaidsandabetsherinit,andcallsit‘nursing,’tosaynothingofthedoctorwhoeggs‘embothonandthewholebunchofthem,meanwhile,expectingmetopaythemforit,andpaythemwell,too!" 

           Pollyannafrownedsympathetically. 

           "Yes,Iknow. THATpartistoobadaboutthemoneywhenyou’vebeensavingit,too,allthistime." "Wheneh?" 

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 112 из 227