Таинственный сад

I. There Is No One Left

           “Itsoundsasiftherewerenooneinthebungalowbutmeandthesnake.”

           Almostthenextminutesheheardfootstepsinthecompound,andthenontheveranda.Theyweremen’sfootsteps,andthemenenteredthebungalowandtalkedinlowvoices.Noonewenttomeetorspeaktothemandtheyseemedtoopendoorsandlookintorooms.

           “Whatdesolation!”sheheardonevoicesay.“Thatpretty,prettywoman!Isupposethechild,too.Iheardtherewasachild,thoughnooneeversawher.”

           Marywasstandinginthemiddleofthenurserywhentheyopenedthedoorafewminuteslater.Shelookedanugly,crosslittlethingandwasfrowningbecauseshewasbeginningtobehungryandfeeldisgracefullyneglected.Thefirstmanwhocameinwasalargeofficershehadonceseentalkingtoherfather.Helookedtiredandtroubled,butwhenhesawherhewassostartledthathealmostjumpedback.

           “Barney!”hecriedout.“Thereisachildhere!Achildalone!Inaplacelikethis!Mercyonus,whoisshe!”

           “IamMaryLennox,”thelittlegirlsaid,drawingherselfupstiffly.Shethoughtthemanwasveryrudetocallherfather’sbungalow“Aplacelikethis!”“IfellasleepwheneveryonehadthecholeraandIhaveonlyjustwakenedup.Whydoesnobodycome?”

           “Itisthechildnooneeversaw!”exclaimedtheman,turningtohiscompanions.“Shehasactuallybeenforgotten!”

           “WhywasIforgotten?”Marysaid,stampingherfoot.“Whydoesnobodycome?”

           TheyoungmanwhosenamewasBarneylookedatherverysadly.Maryeventhoughtshesawhimwinkhiseyesasiftowinktearsaway

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 6 из 290