Доводы рассудка

Chapter 12

           Shewaslookingremarkablywell;herveryregular,veryprettyfeatures,havingthebloomandfreshnessofyouthrestoredbythefinewindwhichhadbeenblowingonhercomplexion,andbytheanimationofeyewhichithadalsoproduced.Itwasevidentthatthegentleman,(completelyagentlemaninmanner)admiredherexceedingly.CaptainWentworthlookedroundatherinstantlyinawaywhichshewedhisnoticingofit.Hegaveheramomentaryglance,aglanceofbrightness,whichseemedtosay,“Thatmanisstruckwithyou,andevenI,atthismoment,seesomethinglikeAnneElliotagain.”

           AfterattendingLouisathroughherbusiness,andloiteringaboutalittlelonger,theyreturnedtotheinn;andAnne,inpassingafterwardsquicklyfromherownchambertotheirdining-room,hadnearlyrunagainsttheverysamegentleman,ashecameoutofanadjoiningapartment.Shehadbeforeconjecturedhimtobeastrangerlikethemselves,anddeterminedthatawell-lookinggroom,whowasstrollingaboutnearthetwoinnsastheycameback,shouldbehisservant.Bothmasterandmanbeinginmourningassistedtheidea.Itwasnowprovedthathebelongedtothesameinnasthemselves;andthissecondmeeting,shortasitwas,alsoprovedagainbythegentleman’slooks,thathethoughthersverylovely,andbythereadinessandproprietyofhisapologies,thathewasamanofexceedinglygoodmanners.Heseemedaboutthirty,andthoughnothandsome,hadanagreeableperson.Annefeltthatsheshouldliketoknowwhohewas.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 135 из 328